Göran Hägglunds Almedalstal


Lisas reflektion:

Då var det söndag kväll och dags för Kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund att hålla sitt Almedalstal. Först ut för årets politikervecka. Jag skrattade gott åt Dagens Arenas inlägg om ”Floskelbingo”, tidigare idag. För det var precis så jag föreställde mig att Hägglunds tal skulle bli. Familjen, pensionärer, tid för barnen, etc. Och å ena sidan, vad är det för fel med det? Att vara konsekvent i sin politiska linje är väl precis vad vi önskar? Men å andra sidan vill vi åhörare också bli överraskade, och få höra någonting nytt, vid denna nästan högtidliga talsituation där partiledarna vår varsin dag att skina.

I det youtubeklipp som jag länkade till tidigare i dag hintade Hägglund om att han skulle blanda allvar med ”skämt”, och från intervjun med Mimmi Westerlund i morse trodde jag att han nog skulle beröra försvarslinjen.

Så, hur blev det?

Som väntat, skulle jag säga, utan större retoriska överraskningar. Det blev nog bingo på floskelbrickan. Men Hägglund är en tydlig och säker talare, behaglig att lyssna på. Dock så trodde jag personligen att han skulle använda sig av sin humor och sin lustigkurrepersona än mer än detta. Hans ess i rockärmen. Först tänkte jag ”försöker han frångå detta, och bli mer ”Reinfeldtigt” seriös och allvarsam?”. Men sedan mot slutet, så kom det. Vitsandet. Märkte ni vilken skillnad det blev i Hägglunds retorik när han mot slutet ”skojade” till det, bland annat om Löfven? Ett ledigare kroppsspråk, ett annat röstläge, osv. Där har ni det svart på vitt, hur ämne påverkar ens retorik. Och ”göteborgarna” i publiken kiknade så klart av skratt. Detta efterlängtade skämtande. Denna avvägning i humor mot slutet av talet, blev enligt mig ändå ”aptum” mot den allvarligare inledningen, även om den blev väl internpolitisk. Och frågan är hur sympatisk man framstår när de enda skämten handlar om någon annan? En avvägning och en risk, som säkert går hem hos många, och hos vissa inte alls. Carl Bildt som inspiration?

Dispositionsmässigt använde sig Hägglund av en klassisk dåtid-nutid-framtid-modell, där han inledde med att beskriva Socialdemokraternas ”vårdslösa” styre med arbetslöshet, utanförskap och långa vårdköer, för att sedan beskriva hur alliansen nu regerat i sju år (ethos) oc hur KD har ”gått i närkamp med utanförskapet”, halverat vårdköerna och sänkt skatterna för vanligt folk. (ethos + , logos och pathos). Därefter landar han i framtida utmaningar och visioner.

Det är väldigt tacksamt, ja, nog ett faktiskt ett krav för en politiker, att måla upp bilder och scenarior likt dessa. Väljarna vill känna igen sig och relatera. Balansen är dock viktig, att måla upp scenarier utan att trilla över i det patetiska. Men är egentligen folket på plats väljare? Efter denna dag får jag mest känsla av att man talar inför partivänner och medier. Det skulle vara intressant att få siffor på hur många hemma i stugorna som tittar på talet via webben, eller hur många som gått man ur huse här i Visby för att lyssna på plats vid scenen.

En klar strategi var att inleda med annat, för att framåt slutet beröra det absolut mest väntade – familjepolitiken. Därigenom kanske man hann fånga nya väljare som tilltalas av annat, samtidigt som de redan trogna väljarna fick detta huvudsakliga familjepolitiska, dagisplatser, föräldrarledighet, skola och uppfostring (bland annat med exemplet Husby), lite senare.

När Hägglund välkomnades upp på scen, presenterades han som ”den snyggast klädde partiledaren”. Vad tycker ni? Jag gillade den photoshoppade bilden i Dagens Samhälle i dag, där Hägglund hade tatuerade underarmar. Det hade varit en effektiv kontrast till den konservativa familjepolitiken! Visuell retorik!

En annan överraskning är, enligt mig, att han inte nämner Sverigedemokraterna, mer än mellan raderna, som jag verkligen tror att majoriteten av de andra partiledarna kommer att göra. Löfven fick sig flera passusar, han nämner både Miljöpartiet och Vänsterpartiet – men inte SD. Anledningen till att man lade krut på annat kan vi bara fundera över. Är detta en vald linje mot Sverigedemokraterna? Tystnad? Dock så tror jag att många i publiken blev lättade över att han i sitt tal berör de främlingsfientliga strömningarna. En partiledare som inte talar om detta på ett eller annat sätt indikerar att hen inte har full koll på den politiska diskussion som råder hemma i stugan hos gemene man. Den partiledare som missar detta gör veckans största fadäs.

Betyg 3/5

 

Inför Göran Hägglunds almedalstal


Så här säger Göran själv inför kvällens tal. Personligt ansvarstagande, EU och ”säkert en del annat också”. En blandning mellan skämt och allvar, tyngd och lättsamt. Göran är ju sedan länge känd som ”lustigkurren” bland partiledarna, och det gör han alldeles rätt i att använda sig av i sina tal, så länge balansen finns där, mellan just ”skämt och allvar”. Ska bli spännande, detta!

Dagens kristdemokrat!


I dag är det Kristdemokraternas dag här i Almedalen. Dagens intervjuperson är därför Mimmi Westerlund från KD!

Mimmi Westerlund, Kristdemokraterna

Vem tycker du är den bästa talaren från ett annat parti?

Jag gillar att lyssna på Annie Lööf. Det känns som att hon har utvecklats som talare. Förut framstod hon mest som snäll och leende. Under hennes senaste tal på deras partikongress visade hon en annan sida. Hon var vassare och mer seriös.

Vad är du mest stolt över när det gäller ditt parti?

Att vi alltid är konsekventa i vår politik. Vi säger att vi är ett familjeparti, och i alla frågor gör vi en konsekvensanalys för att se hur olika beslut påverkar just familjerna, och hur deras vardag blir på grund av dem.

Tycker du om att tala inför folk?

Ja, men jag talar hellre inför större publiker än mindre, just på grund av att det känns mindre personligt. Det svåraste är att hålla publikens intresse uppe under ett helt tal, och inte bara bitvis.

Vilken politisk fråga kommer att avgöra valet 2014?

Jobben!

Varför ska ni vinna valet 2014?

För att vi står upp för den lilla personen och för familjerna. Vi jobbar för att hålla samman folk, snarare än att separera dem.

Vilken är den hetaste snackisen i Almedalen i år?

Svårt att säga såhär tidigt. Det är ju Sverigedemokraternas dag imorgon, så kanske att Åkesson säger någonting som blir en snackis under resten av veckan. Mitt drömscenario är att Göran säger någonting i kväll som det kommer att snackas om. Kanske någonting om försvaret. Vi har pratat om att ta det första spadtaget för en gotländsk bataljon.

Rosé eller vatten?

Jag dricker vatten! Jag ska hem och jobba i morgon!

Om du fick välja en annan partiledare att hamna på en öde ö tillsammans med, vem skulle det bli?

Det skulle nog bli Stefan Löfven. Vi kommer från Örnsköldsvik båda två. Där känner alla till varandra, och man träffas i korvkön på MoDos hemmamatcher.

 

 

God morgon, Visby!


Det är nu söndag morgon och Retorikakuten finns nu på plats, redo för veckans alla tänkbara händelser! Vi finns på Cramérgatan, mitt emot SvD. Kom och säg hej!

20130630-111231.jpg 20130630-114203.jpg

Retorikbloggen – din Almedalsblogg


Lagom till Almedalsveckan 2013 så väcks Retorikbloggen till liv igen. Skribenter? VD för Snacka Snyggt och retorikexperten Elaine Eksvärd och retorikkonsulten Lisa Blomqvist!

Här kommer vi ge betyg på partiledarnas tal samt ge retorikanalyser av dem. Vi kommer att grabba tag i en random politiker från varje parti och ställa sju frågor.Vi kommer också känna av temperaturen av varje dag. Är stämningen på topp när SD har sin dag till exempel? Utöver detta får ni retoriktips som är bra att ha under en Almedalsvecka, såsom hur man minglar. Har ni några övriga önskemål?

Kom förbi Almedalens allra första Retorikakut som finns på Cramérgatan söndag till torsdag! Där finns någon av oss, helt redo för er som fått retorikfeber och retorikpanik. Du får en tablettask och ett eller två retoriktips. Vill du boka upp dig för en längre retorikträning så går det alldeles utmärkt. Ring Retorikakuten på 0762-143216.

Vi ses i vimlet!

/Elaine och Lisa.

Kronprinsessans tal till årets homo


Igår kväll kunde vi se QX Gaygala, där priset ”Årets Homo” överraskande delades ut av kronprinsessan Victoria. Oftast diskuteras själva tacktalen, men igår var det alltså en prisutdelares tal som stod i absoluta centrum. Detta var givetvis väntat. Att en kunglig person delar ut ett pris som Årets Homo på en gala som Gaygalan, det är ju inte direkt någonting som vi är vana vid. Detta till trots planerades talet och Victorias framförande som kort och koncist, för att inte stjäla showen. Hon visade tydligt, i både tal, kroppsspråk och med sin kortfattade nominering att det inte var hon som skulle stå i centrum, även om det blev så ändå. Nedan ser ni talet i sin helhet. Ödmjukt, välvilligt och hyllande. Och givetvis ett ställningstagande!

/Lisa Blomqvist, Snacka Snyggt

 

Victorias tal

Nu är det så här att jag ska ju bara dela ut ett pris. Men jag blir givetvis väldigt, ­väldigt glad och ­också väldigt rörd. Tack så mycket.
Nu är det så här, att nu ska vi hedra en ­person som har ­utmärkt sig alldeles särskilt. Det är en sann glädje för mig att vara här i kväll. Att få känna er kraft, er glädje, er gemenskap. Det är också en sann glädje att jag alldeles strax ska få överlämna priset för årets ­homo.
Då så. Få, ­väldigt få, har berört oss, och gjort oss så rörda som du. Ditt budskap är tydligt. ­Räta på ryggen. Sträck ut handen. Vi ska torka varandras tårar. Vi ska torka varandras ­tårar med öppna hjärtan och våra bara händer.
Priset för årets ­homo går till författaren, ­dramatikern, ­inspiratören Jonas Gardell.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article16183443.ab

Retorisk inspiration, eller enkel lösning som visat sig fungera förut?


”Every poet is a thief”, sjöng Bono. Ja, kanske! Inom retoriken pratar man om vikten av goda förebilder, exemplum. Men att inspireras och att kopiera, det är två olika saker…

Vad tycker ni, hur mycket får man ”låna” av andra talare? Jag tänker att det hade varit lätt att referera till Obama, såsom ”…, som Obama sade.”, vilket i sin tur hade blivit en ethoshöjare där Abele hade visat sig påläst och visat varifrån han hämtat inspiration (från en av världens mäktigaste politiker och skickligaste talare, vilket också säger en del). För många av lyssnarna (med tanke på forumet) var det nog självklart att Abele anspelade på Obamas tidigare tal. Då är det viktigt att det framgår som just en relevant koppling, snarare än en stöld… Då påverkas trovärdigheten, som bekant är mycket viktig att ha med sig som politiker. Men med tanke på att vissa antagligen inte alls förstod kopplingen, är det, oavsett anledningen till att Abele valt att använda sig av Obamas formuleringar, en onödig risk att ta. Det kan ju, som nu i Nyheter24:s artikel, hända att detta uppdagas i efterhand, vilket faller ändå tillbaka på trovärdigheten! Alltså, oavsett anledning eller baktanke, ange din referens om du ”lånar” stoff och undvik dessa situationer. Eller, låt dig helt enkelt inspireras, och kör sedan din egen grej! Och återigen, glöm inte mottagaranalysen, och att tänka kring vad som för stunden är passande, aptum!

/Lisa Blomqvist

http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=mPt0A2MD9Uk

 

Är ni morgonpigga?


För i sånna fall ska ni pallra er upp i morgonbitt vid 06.30 och slå på SVT. Jag är med i Gomorron Sverige och kommenterar Michelle Obamas tal som hålls i natt. Presidentfruarna får mer och mer inflytande i valkampanjen och deras retorik spelar roll. Mitt Romneys fru höll tal för några dagar sedan och man kan lugnt säga att den retoriken hon har går hem i USA, men skulle nog inte ha en suck i Sverige. Hon är klädd i rött och ska prata om ”Love, love, love”.

Frågan är vad Michelle Obama kommer säga i natt? Hon har ju ett försprång nu när hon har sett Ann Romney tala. Vad tycker ni om Anns tal?

/Elaine Eksvärd, retorikkonsult.

Analys av Jimmie Åkessons tal Almedalen 2012


ALMEDALEN Jimmie Åkesson skapar en egen definition av ordet ”solidaritet” i sitt tal i Almedalen. Han menar att de som inte kan ingå i ett samförstånd inte heller kan ingå i Sverige eftersom det blir splittring. Nu måste andra partiledare definiera vad de själva menar nästa gång de använder ordet solidaritet, skriver Elaine Eksvärd.

”Ingen lämnas utanför” säger Jimmie Åkesson.

Åkesson är en skicklig talare, det har jag sagt förut. Han väcker känslor och får åhörarna att tänka i de banor som han vill. Hans strategi? Polemik! Det är ingen ovanlig strategi från politiker. Bush sa ”Either you’re with us or you’re with the terrorists” Åkesson säger ”Massinvandring och splittringspolitik eller välfärd och samförstånd?”. Men det är inte det enda dilemmat han ställer upp, dilemman är Åkessons röda tråd i Almedalstalet 2012. Och de som inte ”vågar välja” kallar han ”fega och arroganta”, men han riktar sig inte mot det svenska folket utan de andra partiledarna.

Innan talet fick vi höra att Åkesson skulle prata om Välfärd och Solidaritet med temat ”Ingen ska lämnas utanför”. Hur går det för en partiledare där många tycker att han lämnar invandrare utanför? Jo, han skapar en egen definition av ”solidaritet” som han hävdar är ”Samhörighet och samförstånd”. Det sistnämnda ordet indikerar att de som inte kan ingå i samförstånd kan inte ingå i Sverige eftersom det blir, det som Åkesson kallar för, splittringspolitik. ”Agree to disagree” är med andra ord inget alternativ för Åkesson.

Talet är en blandning mellan skrämseltal, smädestal och hyllningstal. Skrämseltalet går ut på att Åkesson blickar mot EU som han kallar för ”Monsterstaten”, i samband med det så hötter han ett finger och säger ”Vi varnade om det här!”. Skrämseltalet gör sig påmint också när han pratar om Sverige ”Vi ser hur det brinner i förorter – massbråk, stenkastning mot poliser, Sverige slits isär.” Smädestalet är riktat mot regeringen som han kallar för ”Arroganta och fega” att de driver en ”blunda-och-hoppas-politik”. Och till sist hyllningstalet till det egna partiet som ska bli ”det tredje största 2014” och ”Sverigedemokraterna påverkar!”.

Åkesson bemöter meningsmotståndarna genom att säga att ”Ni tycker att vi är osolidariska för att vi vill inte ha med invandrarna”. Som argument mot det säger Åkesson att ”Vi hjälper hellre invandrarna på plats istället för att skyffla dem till Sverige”.

Åkesson är skicklig, men strategin att ställa upp dilemman är sedan länge använd och det fungerar bara tills någon tar upp ett tredje, fjärde eller kanske 70:e alternativ. Att han dessutom omdefinierar solidaritet till att ”nästan alla får vara med” gör att övriga partiledare får vara noggranna med att lyfta sina definitioner av samma ord – annars riskerar de att bli floskelgeneraler.

Åkesson är skicklig på att anklaga och peka på fel och brister, det tilltalar trots allt en stor del av Sveriges befolkning. Men så småningom måste han börja pratar visioner och strategier, det var inte mycket av det idag.

Elaine Eksvärd, retorikkonsult